You belong to me? hmm.. en otroligt bra låt som får många tankar på samma gång.. Vissa stunder håller man med  låten och Mabe it´s true.. men vissa stunder så vet man inte alls va man ska tycka eller tänka =/ Värld att lyssna på Lifehouse - You belong to me.

Och alla har vi våra stunder i livet när vi förknippar vissa låtar till vissa stunder som hänt i livet.. och vissa låtar tillägnar vi till någon som stod eller står en nära hjärtat<3 Vissa låtar har vi otroliga minnen i från och många skratt och säkert många låtar vi hör som vi bara vill börja gråta till för de påminner oss om något hemskt eller sorligt vi varit med om. Varför gör vi så? Varför tar vi in de  vi ser och just de vi lyssnar på då kommer alltid förknippas med den stunden sen när du lyssnar igen.. hmmm.. Varför? vi behöver knappt lyssna på låten bara höra va den heter så tänker man på en viss stund i livet anntingen som man alltid kommer vilja minnas eller något man verkligen vill glömma..

Kan erkänna att ja har väl enromt mycket låtar som ja tillägnat till vissa stunder och vissa människor.. kommer inte på precis någon som ja vill säga upp just nu.. har många men ingen ja kommer på nu som ja verkligen berätta om..  Men kan nämna några som ja får grymt mycket minnen ifrån:

Volbeat - A moment forever <3

Nomy - You better die young

Drängarna - Raggaren

3OH!3 - Dont trust me

Promoe - Dekadansen

Las palmas - Missbruk beivras

Kapten röd - Stjärnorna finns här

Ni har säkert hört någon av dom kan ja slå vad om men de är några låtar ja får starka minnen ifrån.. när ja lyssnar på dom lutar ja mej tillbaka och blundar och tänker tillbaka, Miss those times<3

Sen har ja fundera mycket på, Ni vet när man vaknar varje morgon och kollar mobilen de första man gör för att hoppas på ett sms från den där speciella personen.. som man har väntat på hur länge som helst..Men får man de.. Nej!! man väntar och väntar.. och verkligen hoppas.. just de där smset från en speciell person.. Men varför gör man de man blir ju bara mer besviken varje jävla morgon.. Varför väntar man inom sig?.. när man vet att de är bara att ge upp? Men ni vet såna här sms som man blir helt varm inom sig när man läser dom på morgonen och man lever på de hela dagen man slutar inte le.. men smsen dom kommer aldrig...Varför väntar man då?