Har alltid undrat varför man kan känna ett så stort tom rum av vissa människor?

Kan bero på att dom till hör en del av dit hjärta därför tänker du på dom/den ibland, ringer heldre dom/den och berättar saker och ting..

Medans tiden går så hinner du möta många nya människor endel som stannar och endel du vänder ryggen till.. Under denna tid hinner du dela många skratt, drinkar, historier, svek och även tårar med dessa människor och även själv.. 

Detta tom rum vi har inom oss försöker vi fylla med allt detta.. men vi innser aldrig att i slut ändan är de tomt inom oss ändå..

Alla har vi någon eller några som står en otroligt nära som ingen skulle kunna ersätta doms/dens plats.. En människa man skulle kunna göra vad som helst för och veta att hon/han skulle göra lika dant för dej.. När en såndan försvinner ur dit liv så blir de ett stort tom rum. Men när du gör vissa saker ni brukar göra så känner du av denna människa som ett spöke/skepnad.. fast dom ännu lever.. Du kommer alltid påminnas på ett eller annat sätt..

Tror de spelar ingen roll hur bra vi har de så finns de kvar inom oss dom/den som tog en bit av dej och lämnade de tomrum du känner inom dej idag de kommer alltid vara där..

Man lever en gång varför inte hålla hårt i de man blir lycklig av då, för en dag kan du ändå stå där själv framför en gravsten och ha tårarna efter din kind och fråga Varför?

Att vara stark är att se livet som de är acceptera dess kraft

att ta del av den

att falla till botten

slå sig hårt

och komma upp igen

Att vara stark

är att våga hoppas

när ens tro är som svagast

Tänk att man alltid står kvar med massa frågor,tankar och funderingar..

Som man vet innerst inne att man aldrig kommer få svar på, varför lägga ner denna energin då?

Tänk att de spelar ingen roll hur roligt du har, hur långt bort du åker, hur många du är med.. För va du en gör så kommer de du stängde dörren för, att öppnas igen för allt du vill fly i från, allt du mår dåligt över och funderar över kommer alltid komma  tillbaka hela tiden och på minna dej..

Dit förflutna kommer alltid hinna ifatt dej även

om du inte vill de..

Ja vars ska man börja har mycket som stör mej såna här små saker som folk gör och tar för givet.. 

Är en sån människa som inte riktigt tycker om att folk måste skriva att dom har varit så duktig på att göra dit och dat (vardagssaker) de gör väl var enda människa varför måste man ha en bekräftelse av hela världen?

Sen finns de dom som vill ha uppmärksamhet för andra saker som ja aldrig fattar varför ( De här hemska har hänt mej, tyck synd om mej) ni förstår säkert va ja menar lite less sånt..

Sen är ja något less när folk tar för givet saker och ting, som ex. Att ringa till någon och nästan säga att nu står ja på er gård eller att ta för givet att folk vill umgås med en.. förstår mej inte på såna människor heller, man måste väl ändå ha vanligt folkvet..

De finns så mycket mer ja skulle kunna skriva men ja ger mej nog där..

Tänk att man kan bli så otroligt berörd av några få ord.

Tänk att man kan ångra sig till döds av sina misstag som man en gång gjort.

Tänk att man Inte kan lyssna på sina inre känslor när de väl behövs.

Tänk att man trodde aldrig man skulle få stå själv igen när man blivit kär men du står själv i slutet ändå.

Tänk att små saker kan göra oss upprörd,irriterad eller sur, men efteråt tycker vi de var löjligt.

Tänk att man tror på mycket folk säger men innerst inne vet man att ungefär hälften är sant, men ändå lyssnar man och håller med.

Tänk att man tar chansen att lita på någon som man tror står en nära, men när man väder ryggen till så sparkar dom en så hårt så man knappt kan stå kvar.

Tänk att även fast du gråter så kommer du ändå ha smärtan kvar inom dej, fast de känns bra för stunden.

Tänk att man skrattar ibland bara för att andra gör de fast man inte tycker de är roligt själv.

Tänk att ibland vill man säga sanningen men ibland ljuger man för man är rädd för sanningen.

Tänk att människor måste skylla på någon annan för att de klara inte av att stå för sina misstag själva.

Tänk att vissa måste ta olika medel för att fly från sina problem och tror att de hjälper.

Tänk att vissa ser högtider som "nu får vi göra så, för nu gör alla andra så också".

Tänk att vissa kan gå ifrån ett beroende, medans vissa aldrig kommer därifrån.

Tänk att vissa kommer man Aldrig förlåt, medans vissa förlåter man nästan minuten efter.

Tänk att vi tror att vi Inte kan, fast vi vet att vi kan.

Tänk att vissa människor kan göra ens hjärta till is, så de aldrig mer brinner.

Tänk att vi behöver andras närhet när vi mår dåligt.

Tänk att ens ärr påminner en om att verkligheten är verkligen på riktigt.

Tänk att vi faller för någon fast vi vet att de gör ont i slutet.

Nästan alla dom här finns i våran vardag varje dag men som sakt vi Tänker inte på de. ja tror att de är otroligt många som känner igen sig på otroligt många av dom här på ett eller annat sätt. Men som sakt de här är bara några av flera miljoner.

My weakness is that I care too much  

2 Saker som kom och tänka på:

Love is a drug?

Kärlek är som en drog tror ja.. om man inte har den så söker man efter den, när man får tag i den så känns det helt underbart.. kan ej beskrivas med ord.. Sen finns de dom ska lessnar på samma kärlek och vill pröva på något nytt för spänningens skull? Då är det stora sannolighet att man förlorar sin gamla.. Men när man förlorar den så känner man sig tom, övergiven, mållös.. man vill sluta andas...

Allt känns hopplöst helt enkelt.. Man är negativ över allt som man får höra.. tills man hittar en ny kärlek då känns allt underbart igen.... 

Tänka va kärlek kan styra våra liv...?

Är livet nu eller kommer de sen?

Ska livet gå ut på att sova,jobba,äta,sova och jobba.. i stora omfattning...?

Eller är de här bara början som en del säger att nu ska vi bara lära oss våra misstag eller va man ska kalla de... Och när vi dör då börjar allt..?

Hmm.. man vet ju aldrig något händer då sen men vad hmm.. bra fråga..

vet inte va ja ska tro men själen går då från kroppen tror då ja för något är då där i nacken på oss när vi känner ett andetag komma mot vår kropp... Va de då är men ja tror då på de..

2 Tecken på att man inte bloggat på länge

1. Helt glömt bort va sidan hette? :O

2. Helt glömt sitt användar namn och lösenord?

När ni gör de så vet ni, men hmm.. var ett tag sen nu var väl sist i hmm... Juni? kanske har hänt en hel del sen dess..

Åkt av vägen pågrund av vattenplaning

Jobbat hela sommaren i Råneå

Bland annat gjort lumpen i Kiruna

Flyttat eller byt adress och grejerna kommer eftersom ;)

Springvikarierar i Luleå inom hemtjänsten

Och så klart så har ja hittat mej en underbar pojkvän :)

Som ni märker så har de hänt lite, kan ju berätta lite om Kiruna, 3 månader ja aldrig kommer glömma tycker verkligen alla måste testa de för tänk så här 90 dagar de sitter du bort hemma med att göra INGENTING istället för att du skulle kunna vara 35 mil hemifrån och kasta handgranater, skjuta kulspruta, skjuta Ak4 och Ak5, skjuta pansarskot, få tillgång till att använda sprängdeg och mycket mycket mer :) Fast de roligaste var väl ändå + på de att få träffa nya människor sova i tält och alltid försöka komma överrens.. Kommer sakna dom månaderna men just nu ta en paus och sen kanske gå med i Hemvärnet :)

JUNI 2010

Tänka sig va tiden gått fort nyss gick man på dagis och lärde sig att uppföra sig, sitta ner när man äter, stå på skidor för första gången.. m.m Ojoj och i fredags tog man STUDENTEN och va har man lärt sig av dom här åren.. hmm.. uppföra sig är väl något man aldrig har förståt haha ^^ Så de lyckades som nog inte med.. men sitter ner och äter nu iallafall och kommer aldrig mer ställa mej på skidor igen, ungefär de ;) Kommer sakna några som berörde ens hjärta under dom här 3 åren, och ja hoppas att man ännu kommer hålla kontakten.

Men nu är man utbildad Undersköterska och man har de till och me på papper :) ändå rätt coolt, från att varit en liten sprätt till undersköterska hahaha ^^

Sen har man även gått balen och fått vara så där grymt fin som en prinsessa som mamma  läste om  i barnböckerna när man va liten ;)

Ja tänka sig tiden går fort, och nu börjar tydligen livet.. eller rättare sakt nu jobbar man tills man dör.. så vet inte om livet börjar nu ;) Men de roligare är väl att ja tror att ja börjar skolan nu till hösten igen fattar inte att de är över eller kanske lite men ändå inte... Du kommer förstå va ja menar när du väl tar studenten eller om du har tagit..

Jaha vad gör jag nu då? Jo ja hade min första jobbar dag idag så de va otroligt roligt, trivs som handen i hansken :) så blir där till augusti och sen 23 augusti LUMPEN <3

P.s här kommer lite bilder från Studenten och balen :)

Tänk att man kan verkligen bli spy less på att skriva här.. Men idag skriver ja för de har varit mycket känslor,tankar och massa mer på BARA EN DAG....?

Börja med att ja hade Teori prov på morgon kl 10.00 fotade mej och allt sånt före.. var väl ändå rätt nervös men tänkt de går som de går... till min förvåning hade man bara 50 min på sig så fick stressa lite i slutet..Men när provet väl skulle rättas så satt man och hålde tummarna.. Men till stor besvikelse så var man BARA 3 poäng ifrån bara 3 :/ Visste inte alls hur ja skulle ta de när ja fick pappret i handen.. Som de stod med stor text ICKE GODKÄND..

Jaja bättre lycka nästa gång har man fått höra hela dagen.. visst de är sant men tänker som inte provet nå mer.. Fokuserar på uppkörningen på fredag mer.. måste ta en sak i taget.. Men nu vet ja iallafall hur provet går till något positivt i de hela..

Sen fick man även veta att min dejt till balen hoppat av.. så vem ska man gå med nu.... Vet ej?

Sen har man försökt komma upp igen när man känt sig nere.. Men då kommer mer dåliga nyheter, fick veta att 2 nära vänner till en som stor mej nära har omkommit i en olycka i gruvan i mallberget idag.. De är fan fruktansvärt för de var far och son också.. Den ena ungefär 40 eller äldre och den andra 21 år ungefär =,(

Vila i frid Gruvarbetarna