Igår dagen blev inte som ja hade tänkt mej..  Som vanligt.. blev rätt besviken

Sen i dag vakna ja upp med att Cina våran äldsta hund (11 år) är inne och ligger i sin bädd.. Och ja vet att hon har varit dålig till och från.. men fick en känsla av att de verkar inte positivt alls.. Sen börjar morsan säga att hon orkar knappt gå, de är som att hon har fått en blödning eller något för ena sidan kan hon inte alls röra.. Och som de ser ut nu så måste vi nog ta bort hon.. morsan skulle ringa imorgon till vetrinären och höra om en tid redan i morgon.. Men nu när dagen har gått lite så börjar hon kunna gå lite bättre,  för imorse fick farsan lyfta ut henne när hon skulle gå ut och pissa..

Vill verkligen inte att hon ska försvinna hon har funnits där sen ja var 7 år, Nu är ja som i chock tillstånd vet inte alls hur ja ska reagera..

Tänk att djur kan beröra en så mycket när dom har funnits där med en i 11 år eller mer.. Igentligen varför skaffar man hund man vet ju att dom inte kommer leva lika länge som en själv.. Och de är så grymt jobbigt sen när den dagen kommer när man ska säga Hej då och sen står dom inte med en där som förut..